Dagens onödigaste...

Inatt när jag i vanlig ordning inte kunde sova vandrade tankarna iväg mot framtiden. Funderingarna gick sådär, måste jag väl erkänna. I vanliga fall brukar även de trassligaste sakerna framstå som bagateller runt småtimmarna men verklighetsförankringen är kanske inte på topp just klockan fyra på morgonen. Iallafall inte i natt. Så jag gav upp. Det måste lösa sig på något sätt.

Jag kan ju kanske... gifta mig med Karamellkungen ...och bli drottning över alla geléhallon och skumbananer, eller... så startar jag en affärsverksamhet som säljer luftgitarrer via postorder... eller varför inte på Blocket?

Eller inte. Jag kanske håller på att bli galen ändå.

Min iPod går i moll...

Damien Rice - The Blower's Daughter
Ani DiFranco - You Had Time
Abalone Dots - This Is Home
James Blunt - Tears and Rain
Coldplay - Trouble
Elvis - Always On My Mind
Melissa Horn - Kvar I Nåt Jag Lämnat
Led Zeppelin - Babe I'm Gonna Leave You
Diana Krall - Departure Bay

Colbie Caillat and Jason Reeves - Droplets

Billie The Vision And The Dancers - Damaging This Apartment

Men jag får ändå lite omväxling för lillebror lyssnar på Rockabilly Party :)

Dagens onödigaste...

Liknelser är lite för användbara ibland. Jag och en vän hade en konversation på msn som löd ungefär såhär:

Jag: Det känns ju så motigt att bara springa i uppförsbacke hela tiden.
H: Du vet, det är himla bra träning med backar.
Jag: Jo, det är sant. Men man lägger ändå av med träningen till slut om man aldrig får spela match.
H: Hm.. det har du kanske rätt i.

Men sen funderade jag lite mer på det där. Problemet är nog egentligen det omvända. Jag spelar match hela tiden och hinner aldrig med den där backträningen. Det kanske är i den änden man ska börja...

And so it is

Bloggen har börjat övergå till den där personliga bloggen som jag egentligen inte ville ha. Jag är lite kluven på den punkten. Visserligen gillar jag att blogga personligt men det har en tendens att bli lite för gnälligt eller cyniskt. Det gör förmodligen mer skada än nytta (både för mig själv och de stackars människor som läser). Dessutom får det lätt konsekvenser, om man lättar sitt hjärta en smula för mycket. Been there, done that.

Så vi får helt enkelt se vart det leder.

Idag ligger jag i sängen och gosar med min laptop. Romantiskt, eller hur? Väldans. De onödiga funderingarna lyser med sin frånvaro. Eller jo, jag undrar när fasen det var jag skulle dra ut de där satans visdomständerna. Och varför jag inte ringer och frågar. För att de är på lunch. Just ja. Varför kommer jag alltid på att jag har ett antal samtal att ringa när det är lunch?

Spader Dam

Jag har fått lönebesked. Det är 1000 kr mer än vad jag trodde. De måste ha gjort fel. Eller så ville de bara vara lite snälla. Gulligt.

Då kanske jag ska köpa något onödigt. Typ 200 kortlekar och bygga korthus över hela lägenheten.

Dagens onödigaste...

Min syster har kastat sin telefon i marken så att skärmen gått sönder. Egentligen skulle hon kasta den på en viss person (inte mig haha) men slängde den i golvet istället. Dubbelt onödigt. Hade den träffat sitt mål kunde det ju varit värt en trasig skärm. Nejvars. Hur som helst kan ni inte skicka sms till henne nu för det går inte att urskilja mer än första bokstaven i meddelandet.

Är det bara jag, eller omger jag mig med farliga människor? :)

När liften är ur funktion

Underligt är det, att en olycka sällan kommer ensam. Kanske är det någon sorts negativ karma. Man blir laddad med negativ energi och sedan suger man till sig problem och dåliga nyheter som en svamp. Som om det inte var tillräckligt som det var, liksom.

Jag måste nog ge Gud* guldstjärna i boken för att han ordnat detta år så förträffligt för så många av oss. Det kunde knappast blivit rörigare. Och precis när man tror att man nått en gräns för hur mycket man klarar av, så blir det lik förbannat värre. Märkligt, som sagt. Och om det mot förmodan dyker upp något fint och bra så försöker Gud se till att den positiva sidan inte överväger utan lastar på lite fler bekymmer för att man fortfarande ska känna att man lever.

Kan det kanske räcka för ett tag nu eller är det mer på gång? I så fall överväger jag alternativet att dra täcket över huvudet. Fast jag vet att det är fullständigt meningslöst. Jag vet av erfarenhet att det inte blir bättre. Om inte liften fungerar får man springa i uppförsbacken istället. Men usch, vad det tar emot i början.

* Eller ödet, eller en högre makt, eller vad det nu är som styr över sådant vi själva inte rår på.

I've Had It

För att citera Josephine:

"Om någon har några fler motgångar åt mig, så är det rätta dagen att leverera dem, idag gör de nämligen varken från eller till skulle jag tro. Tack på förhand."

Dagens onödigaste...

Syster: Har du testat att stoppa fiskpinnar i brödrosten?
Jag: Eh... nej?
Syster: Det blir skitbra... men det går inte lika bra med köttbullar...

Ungefär här ligger nivån på våra konversationer för tillfället ;)

Dagens onödigaste...

Eller snarare gårdagens onödigaste förresten. Min tandläkare vill dra ut två av mina visdomständer och operera bort de två andra bara för att jag "inte har någon glädje av dem". Men snälla lilla tandläkarpersonmänniska. Jag har inte särskilt mycket glädje av dem utdragna heller, speciellt inte när hela operation-dra ut-tortera-patient-prylen efterlämnar ett stort hål i min redan katastrofalt tomma plånbok. Usch, dumma tandläkare. Detta var drygt som tandkräm.

Nu ännu drygare

Min lillebror hade en onödig fundering häromdagen som löd:

"Hur kommer det sig att det är positivt att diskmedlet är drygt men negativt när en människa är dryg?"

Mm, knepigt värre. Om man säger till exempel: Brorsan, du är dryg som diskmedel, är det positivt eller negativt då?

Dagens onödigaste...

Idag när jag gick upp och skulle äta frukost satt det en lapp instucken i kylskåpsdörren.

"Gomorron! Rör inte gurkan för vi ska göra tsatsiki till middagen!"

Haha, det var lite gulligt tycker jag. Ungefär lika gulligt som när min pappa skriver lappar som: "Hej, jag är inte hemma." Som om jag inte skulle lyckas lista ut det själv liksom. ;)

Hissmusik

Hur kommer det sig att hissen aldrig är där man själv är?

Jag menar, alltid när jag kommer in från gatan är hissen någonstans i huset, men aldrig längst ner. Den är heller aldrig på våningen där jag bor. Följdfråga: Vem är det som sitter och håller på hissen, och vad är syftet med att lägga beslag på den just när jag behöver den?